Author Description

Redan under 1800-talet växte det fram forskning inriktad mot det svenska jordbrukets och skogsbrukets behov. Forskningen bedrevs ofta i nära samarbete med eller av näringarna själva, till exempel i hushållningssällskapens regi. Under 1900-talet kom dessa lantbruksvetenskaper att alltmer införlivas i en akademisk struktur och kultur. Det var en utveckling som var både önskad och ifrågasatt. Kunskapen kom nu att slitas mellan två olika politik- och intresseområden: mellan jordbruk, skogsbruk och efter hand även miljö å ena sidan, högre utbildning och forskning å den andra. Vad betydde denna dragkamp för lantbruksvetenskapernas utveckling? Vad hände med de verksamheter som traditionellt motiverats av nytta när de inlemmades i akademins norm- och värdesystem? Dessa frågor ges en insiktsfull och detaljrik skildring i denna bok. Här analyseras bland annat hur skogsforskningen blev vetenskap, hur veterinärmedicinen försökte frigöra sig från humanmedicinen, hur naturvården inkorporerades i lantbruksvetenskaperna och hur Sveriges lantbruksuniversitet blev en del av biståndspolitiken. Boken ger en ökad förståelse av lantbruksvetenskapernas historiskt unika villkor och verksamheter. Den belyser även aktuella forskningspolitiska frågeställningar, inte minst de dilemman som uppstår då akademin möter utomstående intressen.00.